»Registret« är en facklig kampmetod som användes mycket av syndikalisterna i Sverige innan den dominerades ut av LO och kollektivavtalen.
Registret fungerar så att man tar bort arbetsköparnas möjlighet att utnyttja sig av den »industriella reservarmén«, d v s de arbetslösa. Vid till exempel gruvor fungerade det så att det fanns säg 15 arbetare i byn, men bara 10 behövdes i gruvan varje dag. Alla 15 samlades på morgonen vid gruvans ingång och förmannen valde ut 10 stycken. På så sätt kunde förmannen lätt välja de som var billigast, inte fackligt organiserade, hade mutat honom, eller vad som helst. Under registret bestämde arbetarna tillsammans på förhand vilka som skulle gå till gruvan. Eftersom förmannen då behövde alla vändes spelplanen och arbetarna var i position att göra krav.
Registret konkurrerades dock ut av kollektivavtalen, som bäddar för ett mer toppstyrt fack och framförallt fredsplikt. Detta har sin grund i »samförståndsprincipen«, den kvasi-korporatistiska (fascistiska) ideologi som dominerat svensk arbetsmarknad alltsedan Saltsjöbadavtalet 1938.
I Stockholm håller dock registret på att återinföras, med främst papperslösa daglönearbetare. Detta har lett till löner över kollektivavtalsnivå och en massa andra bra saker, men Vänsterpartiet dissar det och tycker att SAC »legitimerar en låglönemarknad«. (Vänsterpartiet kan dock som vanligt dra åt helvete.)