Det liberala högern (ej att förväxlas med konservatismen) hatar staten / offentliga sektorn, men älskar privatägda, kapitalistiska företag.
Den parlamentariska vänstern (den prekeynesiska socialdemokratin och vänsterpartiet) och/eller den marxist-leninistiska vänstern hatar privatägda företag men älskar staten / offentliga sektorn.
Men är inte bara staten / offentliga sektorn ett enda stort företag? En enda stor keiretsu?
Vänstern säger »men staten har i alla fall ett samvete som etiskt regleras av våra lagar, och dessutom är den demokratisk, alla kan engagera sig och påverka genom parlamentarismen och bli vald!«
Jo, eller hur.
Högern säger »men företagen kan i alla fall konkurrera med varandra, alla kan starta ett nytt Microsoft och konkurrera med dem!«
Jo, eller hur.
Visst är det faktiska skillnader men likheterna är desto större. Staten må »stjäla« skatt från de »oskyldiga« företagen men företagen connar åt sig miljoner i statsbidrag.
Båda skiljer sig ganska kraftigt från demokratiskt organiserade arbetarkooperativ.
Världen vi lever i idag tycks vara det bästa motargumentet mot de båda gruppernas argument. Staten/parlamentarismen är väldigt centraliserad och chansen att påverka är liten. Storföretagen är i stort sett samvetslösa och har alltid profit för aktieägarna överst på agendan, och arbetarna har lite eller inget att säga till om (varken i det i stort sett fackbefriade USA eller i det LO-kontrollerade Sverige).
Visst kan man tänka sig en värld där de två sakerna är förbättrade, där det finns lite mer demokrati inom den offentliga sektorn eller företagen beter sig något mer etiskt (om inte annat så av PR-skäl).
Men det kommer att kräva väldigt mycket jobb och frågan är om det är värt det. Ge mig hellre anarkismen.
Diskussion
»den marxist-leninistiska vänstern hatar privatägda företag men älskar staten / offentliga sektorn«. Skitsnack. Den marxist-leninistiska vänstern anser att staten är ett verktyg för klassförtryck, den är alltid det. Staten verkar ju för den rådande ordningen, och legitimerar och verkar för förtrycket. -Andreas
- Efter vad jag har läst i just Marx och Lenin (särskilt vs Krapotkin och de andra skäggona) så talar de om någon form av avantgardeparti, och Marx lär ha sagt att skatter är enda boten mot kapitalismen och Lenin har väl en (i och för sig överdrivet omtjafsad) devis om att eliten ska styra, inte sant?
- Du verkar blanda ihop(medvetet eller omedvetet) den nuvarande staten och staten efter en socialtistisk revolution. Eller menar du att sossarna är ett revolutionärt parti? Nä, de är för bevarandet av den nuvarande staten, ordningen, o.s.v.
- Jag menade tidiga socialdemokraterna, perioden 1890(ish)-1909.
- Staten nuvarande (socialdemokratistyle, inte Rand/nattväktar-bullshit) och staten under/efter en marxist-lenistisk revolution är givetvis väldigt olika men de har många likheter. Jag jämför Soviet med sextio/sjuttiotalets Sverige. (När det fanns Televerket etc.)
- Hela idén med en socialistisk revolution är naturligtvis inte att ge makten åt eliten, var har du läst det?
- Jag har läst det i diverse sovietlitteratur av Lenin och andra. Inte att hela idén är att ge makten åt eliten, inte alls, men att »eliten ska styra« (åtminstone tidvis) och att »partiet ska visa vägen« och liknande. Jag ser inte så mycket demokratiska tankar.
- Jag använder gärna ett annat ord där det nu står »Den marxist-leninistiska vänstern«, har du något förslag? Peace. —Sunnan
- Jag vet inte. Tycker att hela meningen är mysko. Skulle sossarna hata privatägda företag? Utförsäljningar, privatiseringar.Humhum.. jaja :)
- Jo, jag är ganska missnöjd med meningen och skulle gärna vilja ha lite hjälp.
- Jag är inte världens mest insatta i MarxismenOlikaSmaker men det verkar finnas tankar om väktare vid varje kopieringsmaskin för att hindra samizdat (precis som i dagens västvärld, kasst).