När jag var liten hade jag värsta klock-OCD:n, jag ville alltid ha klockor som gick exakt rätt och jag älskade klockor. Däremot kom jag aldrig ihåg att kolla på dem och jag kom aldrig i tid. Började jag drömma mig bort så var det inte en chans att jag skulle råka snegla på klockan vid någon användbar tid.
När jag var tonåring hade jag ett tag en anti-klock-period. Jag ville aldrig ha fasta tider, aldrig kolla eller ha klockor. Jag hade inget som helst tidssinne, dygnsrytm eller någonting sånt. Missade t.om. Arkiv X på tv!!!!!!!
Sen kom jag på det enda rätta. Alarm! Det är en så mabla uppenbar lösning att blotta uppenbarheten har gjort att jag har undvikit den tidigare.
- Ska man på ett möte?
- Alarm i ta-på-sig-kloka-kläder-tid innan.
- Ska man göra något en begränsad tid, t.ex. koka ris, meditera, vila eller skriva?
- Timer. Den använder jag mest av allt. Det är hopplöst att försöka slita sig från någon TV-serie-marathon (jo eller hur att man kommer att se »bara ett avsnitt till«! Oftast är det lättare att sluta i ett avsnitt än efter ett spännande) eller TV-spels-frossa (bara en boss till? Men efter den öppnas ju en helt ny värld). Rimligare att säga 20 minuter till och ställa klockan på en plats så man måste resa sig.
- Bara träna tidsuppfattningen eller ta reda på hur lång tid något tar?
- Stoppur. T.ex. tycker jag inte att tvätta kläder eller sminka mig är jobbigt eftersom jag vet att det bara tar några minuter trots att det känns längre. Diska är tvärt om, det var jobbigt redan innan och nu vet jag att det tar aslång tid så det är fortfarande jobbigt. Det är bara att suck it up och göra det med meditativ närvaro. Zen-träning och diskhofeber!
Om jag behöver veta vad klockan är, så är något fel. Alarmet kommer ringa i god tid och fram till dess är det ingen som helst brådska. Är det 20 sekunder innan det ringer? Det behöver jag inte veta. Svaret på »hur lång tid är det tills det ringer« ska alltid vara »Gott om tid« annars har jag ju ställt in fel tid från början.
Brukar vrida klockan så att jag inte kan se tiden, bara se att klockan går klokt.