Gamerkulturen började egentligen ungefär samtidigt som hemdatorer började bli vanligare. Från början bestod den mest av cirkulerande- och modifierande av hemmagjorda spel, vilka kopierades på kassettband och/eller såldes av skaparna själva på ett högst amatörmässigt sätt. Vid den tiden var gamerkulturen ett ganska oskyldigt och på det hela taget trevligt fenomen. Men med takt att nöjesindustrin började kunna tjäna pengar på spel förändrades gamerkulturen markant. Idag är hollywoodiseringen ett faktum och spel är ibland dyrare än storfilmer att producera (och drar in minst lika mycket pengar).
Jag säger inte att alla spel är dåliga, precis som att inte alla hollywood-filmer är dåliga. Däremot säger jag att många av dem är väldigt hypade, har väldigt kort livslängd (vem vill spela om ett modernt spel egentligen?) och relativt massproducerade.
- nej de är ju skitbra!!!!!!!!!111 —Sunnan
Men framför allt är det kulturen hos spelarna, som gärna kallar sig »gamers«, som äcklar mig. Gamers i allmänhet har väldigt dålig koll på hur datorer, program eller operativsystem fungerar. Deras kunskaper sträcker sig ofta inte längre än att de kan jämföra hastigheter på hårdvara med varandra — allt handlar nämligen om att ha den dyraste, mest designade och plastiga hårdvaran. I princip är det gamers som driver hela hårdvarurejset?. Men framför allt har gamers en närmast schizofren syn på utvecklarna av spelen de konsumerar.
Många gamers accepterar glatt kopieringsskydd och köper gärna omotiverat svindyra tilläggspaket till sina spel, allt medan marknadsavdelningen på spelföretagen skrattar sig blå. Skulle man kritisera spelmarknaden eller kopieringsskydd så brukar någon fanboy försvara spelföretagen. Alla speltidningar och andra media som behandlar spel brukar också vara kopieringsskyddslobbyns högra hand. Faktum är att jag bara har sett enstaka negativa uttalanden, och det var i extrema fall när exempelvis hela operativsystemet (självfallet Windows) krashade.
I korthet lever den ofria programvaran och de fascistiska hårdvarutillverkarna gott på gamerkulturen, eftersom den utan att gnälla gapar och sväljer vad man än matar den med, bara det ser plastigt och överdesignat ut. Och istället för att bry sig om hackers och andra som faktiskt vet vad de håller på med kan man rikta sig mot gamers, vilka snarare tigger om att få köpa saker än ställer krav.